Stormen drog in natten till onsdag den 2 januari 2019. Jag vaknade som vanligt och var redo att åka på jobb. Tur att jag inte gjorde det.
Visst hade vi strömavbrott så jag tänkte att jag kikar ut och hör hur mycket det blåser.
Det knakade som bara den i skogen. Du milde vilket ljud. Jag får upp nyheterna på mobilen och kan konstatera att de avråder alla att bege sig ut.
Det blev en lång morgon…
När det ljusnat och vinden mojnat lite, beger vi oss ut och kommer 30 meter. Totalstopp med träd.
Det är nog bara att vänta…
I två dygn satt vi fast ute på vår udde i Lemland, Norrby. Så mycket träd hade fallit över väg och elledningar att det såg nästintill omöjligt att ta sig ut. Men när ingen hjälp dykt upp på torsdag ännu så röjde vi och grannarna allting själva. Känslan av att vara instängd är inte särskilt rolig.
På fredagen kunde jag åka på jobb. Till stan, där allting var som vanligt.
Vi är inne på dygn 5 utan någon el i huset. Funderar redan på hur vi skall orka igenom nästa dag. Hur får man vardagen att fungera när vi båda jobbar 100%. Vi bor fem personer i huset och är alla idag otroligt beroende av el. En så enkel sak som matlagning tar plötsligt en enorm tid.
Kaffe på morgonen, 1 h för spisen måste bli varm först. Men då har vi det lyxigt. En vedeldad spis som sattes in 2013 kommer för första gången till användning. Och det med råge. När den är varm är det enkelt.
Men frågan kvarstår. Hur håller du ditt hus varmt medan du är borta? Hur gör äldsta dottern sin läxor när hon är beroende av wi-fi. Hur hinner vi få varmt i spisen så kidsen kan äta innan träning? Små saker som ändå blir till stora frågetecken. Där kvällarna gör dig utmattad istället för att ge dig energi.
Vi har endast en gran på egen tomt som fallit. Det är nästan pinsamt att säga att vi inte har stora skador på hus och stugor runt om. Det lilla jag sett på vår 2 km långa väg är att det rasat minst 200 träd på den sträckan.
Skadorna från stormen är enorma och det är svårt att ta in att det drabbat oss. Men vi har tur att det inte är mer personskador som vi vet idag. Det kunde varit mycket värre om stormen drog in på dagen.
Livet som strömlös går vidare och vi kämpar på. Men vi hoppas att det är idag vi får strömmen tillbaka. Innan vardagen rullar igång för oss.